Late Night, Sprängkullsgatan

Sitter, i tjänsten, och researchar en artikel om etik inom nöjesjournalistiken. Och vips så hittar man något trevligt: ett tidsdokument. 90-talet är ju vid sidan av 1700-talet den tidsepok som vi har allra roligast åt just i år, och gode gud så mycket 90-tal det ryms på 267 sidor regeringsrapport. "Ingen längtan efter mer media" är kanske tidernas mest läsvärda statliga dokument, full av djuplodande, öppenhjärtliga intervjuer med 90-talets populärkulturella elit. Andres Lokko, Madeleine Levy, Janne Gradvall, Viggo Cavling med flera kommenterar Sakernas Tillstånd i det som just då var fruktansvärt NU och som just nu är ett svårgreppbart alldeles nyss som det inte alltid är så lätt att veta hur man skall förhålla sig till. Bara att bokmärka; finns läsning att fylla många ensamma kvällar med.

In other news har min överkonsumtion av blåbärssoppa färgat mitt urin i en lätt neongrön nyans.